Fåfänga funderingar

Övermätt och frisk (nästan) snubblar tankar och känslor huller om buller i efterdyningar från en mäktig jul. - Vad fattas dig arme krake? -Hur mycket tål du bära innan armarna dina i backen slår. Leendet är på vänt men återvänder strax utlockade av solens strålar genom snöpudrade unggranar. Håll käft och njut! Svårt kan det vara och antagligen: Antagligen är det självaste SVÅRIGHETEN man vill åt. Detta lömska väsen som bara vill gott då man övermannat det och... och när det vänder ryggen till finns något (gulligt) nytt. Jag älskar livet? -Nästan, nästan all tid.

väg val - vägval

Predikan handlar om Maria. Väljer vi så blir det. Väljer vi inte - så blir det ändå. Fast på ett annat vis. Löper sakta - och lite fortare på frusen lera med knanstrande is. Mossorna lindar in eftermiddagens klena ljus i ljummen frid. Tänker på Maria - valde hon att föda och förstod hon sitt val eller eller: Eller har vi inte kraften att välja. Kanske har vi redan valt och nu bara skyndar på att färdigställa ett val, vi inte ens minns. Kommer på att jag gillar val - och kommer på att det kunde vara enklare och tydligare men - val det har vi. Hade tänkt mig lite längre men lyssnar till lättjan som tar över och - och leder mig med lätta steg hem. Sträcker ut och tänker på Maria - och det val h

damm suger

Glider i sena eftermiddagstimma utan en tråd med maskinen i svepande rörelser fina. Tittar ut över ön som vilar av förväntan. Inte en endaste flinga av snö. Bara stjärnor som tittar tomt mot mörka fasader utan märkbar respons. Mörkt men inte hopplöst. En skenande Bilbo Karlsson mot iskalla vatten - tittar med förväntan att få hoppa i. Skrämmer ett par som inte gillar djur, får lussebulle som belöning när husse gläds åt samtal om isar som strax är här. Valplek på öppet fält i skengalopp -nu mera stilla i doften från skinka i ugn. Frank sjunger mjukt om renar och här blir det fint.

Utanför boxen

-Är det utanför eller - eller är det innanför? Denna strävan att försöka förstå. Att ha mod att gå och mod att stanna. Vet någon var det "rätta" är? Är kanske det rätta precis hela tiden. Har aldrig varit och kommer inte heller. Modet att stå kvar när det blåser och kraften att stå ut i intet. -Hur länge då? Livsfarligt att promenera sakta med Bilbo Karlsson Hund som du förstår nu

Torsdagar utan ärtsoppa

Förundras över mig själv. Upprörd av en perfektionist som hela tiden hamnar i baktakt. Lägg av!! Våga vara i sin egen smuts och vältra sig frimodigt med stolhetens grin över hela ansiktet. Trött av de tafatta försöken som leder - ingenstans. Försöker fnissa mig fram då mörkret famnar vår oroliga liila ö. Visst! Ser att var och varannan pyntat sin gran. Allt för att lysa upp så inte det dunkla åter får fäste. Ser ljuset - bara att gå.

Marinerad intensivledare

Rodnadens hetta sprider sig utmed hela min kropp. Att se och ta emot så mycket kräver mer än - än systemet kanske klarar. Benen vill vika sig, kroppen söker krångla sig ut - söker efter närmsta gömsle. Vet inte vad jag ska fästa blicken på alla blickar som möter. Fylls av ny kraft att svamla vidare till nästa stadie - ett av lite lugn och återhämtning. Tar emot och hoppas att glädjen studsar tillbaka för att snabbare hitta rimlig balans. Rodnaden kommer säkert senare efter att druvor från annat land strax fyller mig sakta - med nytt liv

Att bestämma sig

Mörkret har omslutit hela ön. Bara gatlyktor och adventspynt lyser krampaktigt upp den sena timma, Tänker mig en runda i ljus men lusten tar över - leder mina steg rakt ut i decemberdunkel. Ett grått töcken viskar att här och lite mer här och här. Försöker få ner all uppmärksamhet mot benen, ner mot fötterna som villrådigt letar efter fäste. Tårna scannar gyttjans djup och mäter pölarnas svalkande möten. Bröstet svarar med värme. Hör andningen gilla det vi gör. Nytt outforskat och - livsbringande. Det ljus som kommer välkomnar men mörkret har fångat något nytt. Detta nya fanns hela tiden. Bara jag som inte såg.

Tacksamhetens testamente

Att bli skapad i mötet. Annars ingenting. Genom dig - blir jag till. Allt som passerar och får mig att stanna upp betyder liv. Utan det - inget. Tröst och lust genom möten. Träd, jord och svalkande vind. Doften av vatten som stått stilla med löv som multnat och färgat djupet så svårt. Leendets föryngring tar nya tag och öppnar dörrar som tidigare inte - fanns. Såg inte och kunde inte ens föreställa mig vägen inte heller meningen. Tacksam för dig och dig och absolut det. Absolut.

Vägval

Stanna ofta och se. Glitter och änglar söker min längtan då gator och torg nöter mina arma slangar. Skymningen sluter sig vänligt över stadens larm. Alla verkar vara på väg - vart vet nog ingen. Ser allt utom änglar och glitter lyser med sin frånvaro. Årets verkligt vktiga uppgift på väg att inte lösas. MÅSTE! Viker av mot sista säkra kort och glider i lätt medvind mot öfre. Ser i det skönt välvda fönstret något - nästan. HEMSKT att veta men inte få. Beklagar mig och cyklar något modstulen hem till sågning. JAG VET. Jag är likadan.

Featured Posts
Recent Posts
Archive
Search By Tags
Follow Us
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square

© 2014 av S T U D I O  R I N G V A L L