Torsdagar utan ärtsoppa

Förundras över mig själv. Upprörd av en perfektionist som hela tiden hamnar i baktakt. Lägg av!! Våga vara i sin egen smuts och vältra sig frimodigt med stolhetens grin över hela ansiktet.

Trött av de tafatta försöken som leder - ingenstans. Försöker fnissa mig fram då mörkret famnar vår oroliga liila ö. Visst! Ser att var och varannan pyntat sin gran. Allt för att lysa upp så inte det dunkla åter får fäste. Ser ljuset - bara att gå.